Det har blivit en dyr vecka för mig de här.

På en vecka har jag spenderat 1360kr på läkarbesök, sjukgymnastik och medeciner.

Plånboken mår inget vidare just nu men nu mår jag äntligen bättre!

Efter att ha varit på sjukan de senaste dagarna har jag fått reda på att musklerna längst in i nacken inte är som dom ska och att närverna är lite klämda. Så nu har jag en hel del träning att kämpa med framöver.

Men jag har ändå hopp om att bli bra snart  *hoppas hoppas*

Jag är glad över att det känns bättre nu. Men jag är mindre glad över att det beror på mediciner.

Läkaren vill att jag äter tabletter (dom starka) regelbundet ett tag framöver nu, så jag lär antagligen vara påverkad resten av året :(

Jag hoppas att jag kan vara så pass "klar" nån dag så jag kan shopa lite julklappar iaf...

Mitt nya mål: Värk och tablett fri till Julafton

(det är ju alltid bra att drömma ;)

Pratade med sjukan idag... Jag får ingen läkartid fören om en vecka. Men då ska dom iaf uteda mig ordentligt så de e kanske bra de iaf. Kanske blir o röntga nacken igen och se om något har förändrats. Inte för att det får smärtan att försvinna men iaf.

Fråga hur jag skulle medicinera mig under tiden tills jag ska dit... Hon tyckte inte att jag ska ta bom tabletterna som jag använder nu på grund av att det är risk att bli beroende av dom *no kiding*

Har ju bara käkat dom periodvis i 7år...skulle tro att jag redan vet de =)

Så länge dom hjälper mig med några andra mediciner som hjälper så blir jag bara glad av att slippa dom här för ja blir så "hög" av dom...de e otäckt. Men just nu tar jag vad som hälst bara smärtan försvinner...eller iaf minskar lite.

Men jag ska följa läkaren ordination nu några dagar och se hur det fungerar. Håller tummarna för att det ska ta bort lite av smärtan iaf.

Imorgon ska jag gå till sjukgymnasten också och se om hon har några goda tips och råd till mig.

Känns jobbigt just nu...vet inte alls hur framtiden ser ut längre. Håller det här i sig nu så kan jag inte jobba överhuvud taget...vilket suger!

Det är frustrerande att inte veta hur länge ja kommer ha de här häller....en vecka till, en månad, ett år, eller mer?

Eftersom att jag hade min första bra perioden nu så har jag ingen aning om hur länge dom dåliga perioderna kan hålla i sig. Och när det blir bra igen...hur lång tid tar det innan nästa dåliga period håller i sig?

Mycke tankar som snurrar runt i huvudet just nu....

Jag är iaf otroligt tacksam för dom här två åren som jag har fått vara bra.

Då är det första advent och ingen snö, ingen julkännsla och ingen riktig adventsljusstake...men vi hittade en liten nödlösning för staken iår iaf.

Allt är färdig pyntar här hemma...går ju inte att ja allt för mycke pynt eftersom att Lilla E inte kan låta bli att riva ner allt i sin väg. Hon är som en liten tornado =)

Hon är verkligen världens bästa Bebis, hon är glad och roar sig själv jätte mycke nu när jag inte kan underhålla så mycke. Om möjligt har hon blivit ännu mera pappakär den här veckan, pappas flicka!

Det finns inget mysigare än att se dom leka och mysa tillsammans

Värken vill inte ge med sig än så länge... inte ens värktabletterna tar bort smärtan som det är nu. Men tack vare dom kan jag slappa av iaf, och "orkar" med smärtan på ett helt annat sett.

När andra advent kommer ska jag må bättre!

Det blir bara mörkare och mörkare....

Är det bara tillfäligt eller är det här för att stanna?

Smärtan håller i sig och vill inte ge med sig. Imorgon blir det att gå till läkaren och se om jag kan få remiss till smärt & Rehab igen. Behöver också fylla på medecinskåpet.

Men jag vet inte än hur jag ska klara av att ta hand om Ebba med den här smärtan...eller hur jag ska kunna ta hand om henne när jag är påvärkad av tabletter...

Är förbannat nervös just nu, vilket inte gör nacken bättre direkt.

De måste bara vara tillfälligt... jag har inte tid att ha en dålig period just nu, det får vänta!

Känner mig så besviken över att ha börjat med tabletterna igen efter att ha varit utan så länge.

Vist har jag alltid haft i bakhuvudet att min skada kan gå upp och ner. Men efter så här lång tid hade jag börjat tro på att jag aldrig skulle behöva må så här igen.

Men jag ska väll vara glad över att ha fått vara bra i två år iaf, fast de e jävligt svårt att vara positiv just nu...

Nu är det vår och det är hur skönt som hälst att bara dra ut o promenera.

Men självklart kan jag inte ta mig ut när det är som skönast....nacken vill att ja ska bädda ner mig under täcket och ligga där för all framtid.

Känns det som just nu iaf.

Ebba växer så fort och nu börjar nacken säga ifrån. Jag kan inte bära henne alls långa stunder..känner mig så o tillräcklig.

Idag var det tänkt att jag skulle dra mig ut på långpromenad med barnvagnsligan, men det får bli att sitta inne ist. Hoppas på att tiden går fort tills kalle vaknar så jag kan få lite avlastning

...dåkig dag, mycke dålig dag...

Har varit så jävla duktig igår och idag *stolt*

Igår tvättade jag 3maskiner tvätt och idag 2.

Självklart har kalle hjälp mig men ändå...sånt här har jag aldrig klarat av tidigare. Själv har jag vikt ALL tvätt plus att hag jar bytt sängkläder i en 180säng :p

Är så förbannat jävla stolt så ni anar inte.

 Ett hög gravidt fruntimmer med whiplach har förvandlats till en turbo-städmaskin :p

Vist känns det lite i nacken nu och jag ska nog ta det lite lungt så jag inte sätter mig helt i klistret, men att klara sånt här gör mig sååå lycklig att det är värt lite smärta ;)

Nu är det riktigt jobbigt....

Nacken har svikit mig rejält dom senaste dagarna. Släpper det inte snart så vet jag inte hur jag ska klara av det här utan att uppsöka hjälp. Men jag vill verkligen inte få någon hjälp häller. Det finns nämnligen ingen hjälp som är bra för bebisen. Läkaren säger att det är ok med morfin en eller två gånger under graviditeten. Men jag är ju inte helt dum i huvudet...inte kan det vara bra för bebisen även om det BARA är ett par gånger. Nej tack! jag ligger häldre kvar här hemma och står ut. Får tänka att det går över snart, bara lite till så försvinner de snart.

Det är redan bättre än igår, även om det fortfarande är fruktansvärt jobbigt. Som tur var har jag min älskling hemma som hjälper mig med allt. Hoppas jag hunnit bli bättre tills han börjar jobba igen....

Nu har det gått ett år till =)

Med varje år som går så blir jag mindre och mindre ledsen på den här dagen.

Iår är jag tom glad,hihi!

Nu är jag så stolt över hur långt jag har kommit sen jag låg där på båren.

Nu glömmer jag tom bort att jag har en nackskada ibland :p

Jag har varit utan morfintabletterna helt sen i januari *klappar på huvudet*

Vist har jag fortfarande svårt med minne o konsentration men jag är helt klar i huvudet nu. Helt otroligt hur mycke mer intressant det är att vara med i konversationer nu än tidigare. Ja fattar vad folk pratar om :D

Livet är sååå mycke mer intressant nu.

Jag älskar livet <3