Efter en dag fylld med lek blev det en tuff natt för Lillan. Hon gick i sömnen och vaknade sedan jätte ledsen. Efter en timmes panik och tröstning kunde hon tillslut somna om igen. Inte lätt o va liten. Men det är inte alltid lätt att vara stor häller... Nu är det jag som inte kan somna om ^^. Nacken tyckte inte om att vara uppe mitt på natten, men ist för att vila resten av tiden så börjar han tjafsa ist. Då vaknade självklart också magen och blev gräl sugen. Medan dom bråkar så gosar jag in mig i brorsans one piece och myser i köket. Ska man ändå va vaken kan man ju ha de gött sammtidigt ;)

Sova känns ju lite väl överskattat tycker ja....fast så jävla skönt de skulle va att slummra till :). Jag ligger sömnlös och lystnar på hur resten av familjen andas tungt i drömmarnas värld. Varför kan inte jag sova då kan man undra? Jo, jag har fortfarande inte blivit sams med nacken. Den jäveln har fått tårarna att sippra fram flera gånger idag. Ni vet ju alla hur svårt det är att somna osams...det är nästintill omöjligt. Så jag är vaken helt enkelt. När jag ändå inte kan somna så känner jag också av en smått bekant känsla i magen...ingen positiv sådan. Den gör sig mer och mer tydlig med tiden. Än så länge är den inget problem alls. Men vist sätter den igång en massa tankar. Är Endometriosen på väg att blomma upp igen? Hur länge till får jag hålla mig "frisk"? Måste jag behandlas med något nytt igen?... suck! Jag vet ju att ja aldrig blir av med skiten och jag har verkligen uppskattat alla smärtfria dagar jag haft. Men man blir lätt lite girig...ja vill ha mer av det goda :p. Jag har nog ändå en bra tid till framför mig innan jag blir lidande av smärtan igen. Just nu är det nacken jag får fortsätta brottas med.. en sak i taget ;)

Idag känner jag mig lite suddig. Jag har varit förkyld med feber i snart en vecka. Det är bara lite kvar nu som tur e. Nacken däremot är inte på bättringsväg än. Den har gjort ordentligt ont under dagen. Sov bort en del av tiden under dagen och åkte sen med familjen till våra kära vänner. Skönt att tänka på annat en stund. Men de blev inte riktigt så. Jag kunde inte ignorera värken. Sen började även magen att göra ont. What the *piiip*!? Skit irriterande. Tillslut ville jag bara hem. Känndes jätte konstigt. Är ju inte van vid att kontrolera smärta nu när ja mått så bra så länge. Det är långt ifrån så illa att jag behöver mediciner men det går ändå inte att ignorera. Jag hoppas denna dag är en engångs händelse. Jag vill gärna fortsätta må bra ett tag till :)

I två dagar nu har nacken inte riktigt velat vara lika lycklig som jag. Tror att simningen har något med de att göra. Jag sover sämre och har ganska påfrestande värk på kvällarna. Idag hade jag min första jobbdag och det gick inte riktigt så bra som jag hade hoppats efter en så underbar semester. Jag fick göra de mesta väldigt lungt. Och jag behövde ta paus flera gånger när jag vek bestick paket :/. Men vi kämpar på iaf. Imorgon är lillan hemma från dagis, då får vi mysa ordentligt. Sen hoppas jag på en mer effektiv jobbdag på torsdag. Men innan dess hoppas jag på en good natts sömn...utan värk :)

Ikväll har jag haft en del flashbacks från min olyka som var för snart 10år sedan. Då en buss krockade med bilen jag satt i. Sen dess har jag inte haft något normalt liv. 10 år är en lång tid och jag har kommit låångt i min rehabilitering. Ändå har jag "bara" uppnått ett arbetsliv med 6 timmar i veckan. Jag anser mig ändå må väldigt bra nu för tiden. Men jag kommer nog aldrig att bli helt återställd.

Det som fick mig att tänka tillbaka ikväll var att min man berättade för mig att min bästa vän varit med om en bilolycka. Det knöt sig ordentligt i magen kan jag lova! Tankarna flög fram... jag hade tur och ändå påverkar det hela min framtid. Tänk om hon blir som ja? Eller tänk om hon inte hade samma tur som ja. Uch det var jobbiga tankar och känslor som uppstod. Efter att jag fick kontakt med henne kunde jag lugna mig för hon mådde trots allt bra. Det visade sig att en påverkad idiot hade kört in i bilen hon satt i och sedan smitit från olyckan. Hur jävla svårt ska det va att förstå att man inte kör bil påverkad!?!? Känns ju inte som att det ska behövas nån högutbildning för att förstå de direkt...eller? Blir så förbannan!
Är extremt tacksam för att min älskade vän mår bra. Hon förtjänar verkligen att må bra den bruden. Blir tårögd bara av att tänka på något annat.

Är aningen sentimental... känner hur nacken ömmar (är nästan bara psykiskt just nu). Känker också tillbaka hur hämskt det var under min olycka. All smärta, shock och förvirring...det var verkligen hemskt. Vill verkligen bara hålla om min vän just nu...är så glad att hon finns <3

Det var länge sen jag kände av värken som nu satts igång igen. Nacken mår inte bra. Men jag hoppas kunna stoppa värken i tid så det här inte blir en början av en dålig period. Jag ska vila mycke och försöka ragga tag på en bra men billig massör som kan lindra stelheten. Känns iaf riktigt gött att kunna vara ute på landet nu när man ska ta det lite extra lungt. Just nu sitter jag o myser i solen för att snart åla mig ner i sjön för ett svalkande bad.

Blomman på bilden har jag planterat i min lilla trädgård...undrar hur länge den kommer hålla sig vid liv ;)

En heldag på Liseberg!! Har varit riktigt roligt faktiskt :). Jag har klarat av att åka en massa olika karuseller utan allt för stora svårigheter. Magen har inte strulat någonting alls! Inga smärtor på hela dagen. Nacken har det ju varit lite värre med... det känns att den sitter där kan ja lova. Men det är inte lika illa som sist jag var här. Det var iof 5 år sedan så jag har ju blivit lite starkare i nacken. Nu sitter vi i bilen på vägen hem till våran älskade tjej. Har saknat henne väääldigt mycke idag. Kunde inte hålla mig från att köpa lite småsaker åt henne härifrån ^^

Här är lillan lycklig! Fick följa med farmor till glassbilen första gången :) det blev två stora paket med glass...Lätt att hålla dieten här nere. Eller inte! Det har varit kasst väder också så så mycke motion har det inte blivit av ida. Men magen mår iaf prima ;) hugger till här och var med de står jag ut med utan problem. Nacken är bannad idag... det har blåst mycke idag och det tar inte lång stund för nacken att bli ajaj. Synen rubbas varje gång nacken strular. Märker de så tydligt nu för tiden. Jag ser suddigt och får svårt för att fokusera blicken. Men så fort nacken blir bättre kommer synen tillbaka...som tur e. Nu hoppas jag på mycke sömn inatt så jag ser bra igen när jag vaknar :)