Ni vet när man har haft en helt underbar dag och man är hel slut på kvällen. Man tänker att nu jävlar kommer ja somna sött....
Men kroppen vrider sig o garvar en rätt upp i ansiktet...Helvete häller!

Ett sånt dygn har vi tydligen nu...yey *pust*.
Kan ju börja med att nämna för dom som inte märkt de ännu att de dansar runt en massa pollen i luften.
Som vanligt har jag mina vanliga endo hugg, inatt håller dom till i höger äggstock (om nu någon undrar vart dom höll hus).
Men boven till nattens helvete är ryggen denna gång. Den har varit arg ett par dagar och vill nu göra sig hörd och starta gräl. Eftersom att jag började nattens timmar med att vrida och vända på mig så har nu även nacken lagt sig i fighten. O ja ser inte ut att vinna den någon gång snart. Jag ligger nu i soffan ist med värmedyna på ryggen o försöka söva den lite. För lite ont för att medicinera men på tok för ont för att kunna somna.
Blir att packa med kudden till jobbet imorgon...om jag nu lyckas ta mig dit. Intalar mig att det än finns lite hopp. Klockan är ju bara 3 *gäsp*

Jo...ja va lite smått kreativ/rastlös igår när veckans dosett skulle fyllas i. Men se så finns gult det blev...så passande för Endometrios :D.
Det må se mycke ur men jag har ändå minskar ner på mycke. Tabletterna i mitten tex är bara till för salivbildande ^^. Nästa vecka kommer de försvinna ännu mera!
Jag har så mycke nya mål just nu. Jag ändrar om i medicineringen för att få bort en massa skit. Jag har ställt om kosten till LCHF för att underlätta för min kropp. Jag har även börjat promenera nu när ja kan gå igen. Igår hade jag en jobbig morgon, men ändå så nådde jag ett nytt stegrecord på lite över 11 000 steg under dagen!
Jag har också gått ner 2,4 kg i vikt på en vecka ;). De går åt rätt håll nu!!

Men det visade sig vara en väldigt stor skillnad :p.
I tisdags fick jag mer eller mindre ett krav ifrån vården att börja med Lchf. Den nedersta varianten altså...den övre har jag ju gått efter sen jag föddes ;). Skämt o sido så är inte kolhydrater långt ifrån bra för mig med tanke på mina sjukdomar (Endometrios, Pco och ADD). När jag fick "kravet" i tisdags så började med att sätta mig att läsa om de hela (lchf altså) tillsammans med en påse lindts choklad...jävligt gött Btw!
Igår började förändringen och idag var den i full gång. De här kommer bli en jävligt svår omställning för mig men de de värt för att kroppen ska kunna må så bra som möjligt. Jag lär behöva hjälp från omgivningen med att inte frästa mig med den älskade chokladen....mitt livs långa kärlek. Från och med imorse så äter jag ingenting som innehåller mer än 5g kolhydrater per 100g. Ända ja vet kommer va ett stort undantag är på min födelsedag...då får jag ju alltid en smörgåstårta av min farmor. Den e ja faan i mig värd! De som e bra med den här skiten är att det kanske hjälper mig att gå ner några kilon samtidigt. Ett bra plus i kanten!

Kan inte ens förklara vilken underbar dag jag haft!! Min kära vän Tina kom iaf på ett mycke efterlängtat besök. Med sig hade hon en stor bukett rosor i vas, jordgubbar, choklad, cola och en massa kramar! Den underbara bruden ville fira att jag nu kan gå. Hon får mig alltid att känna mig starkast i värlsen. I hennes ögon är jag viktig och det känns verkligen...med eller utan dagens romantik.
Efter en mys stund med choklad doppade bär var ja tvungen att visa henne hur bra jag verkligen kan gå. Så jag drog med henne på en runda längs kanalen....I högt tempo, självklart. Jag vet inte helt varför än men magen började krampa o göra ganska ont. Som en av bilderna visar (en bild tagen på min mage uppifrån) så svullnade magen upp ordentligt. Jag fick smärtorna under kontroll när vi kom hem men de känns av än. Jag hoppas verkligen att det inte var själva promenaden som utlöste de hela. Ja hoppas mera på att det är tarmarna som strejkar pga förstoppning. Jag kommer fortsätta att gå om dagarna, men jag kommer vara lite på min vakt för att hålla lite koll på kroppen så de inte blir fel. Nu ska jag avsluta dagen med att mysa med min familj och lukta på mina rosor ;)

Har ju glömt visa min nya frilla ^^... men det är mer som förändras i mitt liv just nu. Eftersom att jag går mer och mer så har jag bestämt att börja träna upp kroppen en aning. Ikväll var jag uppe i motionsspåret med Tilda och Neeah och promenerade ca 35minuter. Jag har haft en del ont under kvällen (även innan promenaden). Den konstanta smärtan är fortfarande låg/borta, men huggen dom finns kvar. Däremot så va de inga problem under själva promenaden. Jag ska försöka lista ut om smärtorna ökar, minskar eller de samma om jag rör/inte rör på mig. Så länge de inte ökar smärtorna allt för mycke så vill jag köra på. Min plan är att promenera varje dag och simma en gång i veckan. Då Lillan ändå går på simskola så simmar ja ju gratis....gratis e gött ;).
Med tiden ska även kosten ändras. Ja måste äta mera nu när ja rör på mig ^^

Men nu ska hurtiga bruden slumra sött, klockan är på tok för mycke för unga mig ;)

Jag bara älskar den här veckan!! Jag kan gå och solen skiner :D.
Igår blev det ett rejält äventyr för min del. För det första så hade jag trippel bokat mig på fm. Ja skulle träffa båda brudarna E, L och sammtidigt klippa mig i tornby :/. Ja lyckas ju alltid ^^. Ja fick tillslut ihop klippningen och en snabb "date" med L. Sen skulle jag ta bussen hem och hälsa på E innan Lillan sluta dagis. Problemet var bara att jag hoppade på fel buss.....igen, är det någon som lyckas så e de ja ^^. Det slutade med att jag fick gå hem från vreta :O. Jag gick hela vägen!!! En timme tog de. Helt jävla otroligt! Jag han ju tyvärr inte med att träffa E men ja e ändå stolt. Eftersom att ja va utan halsduk o de blåste så tog nacken stryk. Så idag blev jag hemma från jobbet. Ingen idé att plocka spik när nacken e arg redan innan. Ist blev det en promenad till kanal caféet efter att jag lämnat Lillan. Så mysigt att bara sitta där i solen o mysa med gott sällskap (E och hennes son) och halsduk såklart ;) ... ja lär mig ju av mina misstag ^^. Sen blev de att vila i soffan o låta nacken få som den vill. Men trotts allt så orkade jag även med att hämta Lillan. Trött som satan men jävlar vad ja e stark...känner mig som superwoman just nu.

Som ni säkert förstår så är jag suuuuper nöjd med nya behandlingen! Biverkningarna dras ja med än men de e de värt för att få Smärtlindringen. Jag blir yr,illamående och förvirrad i stunder. Och jag har svårt med koordinationen. Bara att gå är lite små vingligt då fötterna ibland svänger iväg på egna håll ^^. Att skriva utan autokorekt skulle va katastrof för ja träffar ofta helt fel....osv. Men det är ändå milda biverkningar som ja helt klart står ut med ;)

Jag är så fruktansvärt glad över att jag äntligen fått träffa rätt läkare!! Det verkar som att slog huvudet på spiken och hittade rätt medicin på en gång. Jag ökar dosen varje vecka och jag har anat lite förbättring tidigare. Men idag slog det till på stort. Jag har gått till och från dagis två gånger idag! Och utöver de så har jag gått runt hemma och städat o plockat o små dansat till musik. Ja lagade även mat och tog med mig Lillan på teater uppe i parken på kvällen. Och än har jag inte behövt ta en ända extra tablett...de kommer ja nog inte behöva häller. Fortsätter dagarna så här så kommer jag kunna leva ett helt annat liv. De känns dom att jag drömmer och borde vakna snart. Jag har inte mått så här bra på över 5år! Nyp mig inte!!! :D

Nu har det gått några dagar sen jag påbörjade en ny behandling med Gabapentin. Det är en medicin för epilepsi men används även för Perifer neuropatisk smärta. Jag börjar med låg dos för att sedan trappa upp varje vecka tills det ger effekt på smärtan. När vi kommit upp i fulldos utan effekt så byter vi behandling o börjar om igen. Har vi tur hittar vi rätt behandling och rätt dos så snart som möjligt. Det som är jobbigt är alla biverkningar som jag alltid åker på. Ja mår inge vidare och det verkar bli värre för varje dag. Det påminner lite om hur jag mådde när jag fick på enanton (värsta behandlingen någonsin). Ja hoppas att det här blir lindrigare. Jag kommer troligtvis vara lite i en bubbla ett tag tills jag vänjer mig med detta. Känner redan nu att jag har svårt att vara social, speciellt när det kommer till att skriva. Jag skakar hela tiden så det är väldigt påfrestande. Blir så korta svart som möjligt. Ha tålamod...I will be back!