Den här helgen/veckan har varit den jobbigaste på väldigt väldigt länge! För 9 dagar sedan blev Lillen hemringd från dagis. Han hade kräkts och vi tänkte självklart magsjuka. Vilket är jobbigt, men det visade sig vara något helt annat. Vi märkte att han inte betedde sig som en vanlig magsjuka. Han hostar upp varje gång. Han slutade helt att leka och var ledsen och missnöjd dygnet om. Vi åkte in till akuten och fick konstaterat att han hade astma. Han kräktes för att han fick svårt med andningen. Han fick inhalera medicin och vi fick även med oss medicin hem. Han tog medicinen var 3:e time och det fungera någorlunda.

Efter att vi kom hem fick han feber, och redan dagen efter tillkommer mera bekymmer. Han total vägrar plötsligt att ta sin medicin. Han får luft men måste kämpa för att andas. Vi fick ringa efter en ambulans som försökte hjälpa mig att ge han medicinen men det var helt hopplöst. Vi fick åka in igen och låta honom inhalera där. Nu märker dom även att han inte bara har astma. Han har även krupp, öroninflammation och är helt illröd i halsen. Inte konstigt att han inte mår bra.
Han får nu bättre smärtlindring så han slipper ha så ont. Andningen kan vi inte göra mycket åt då han vägrar medicin. Rådet blir att åka in igen om det blir akut. Jätte tryggt råd när man bor så långt ifrån sjukhuset. Varje minut har spenderats med att övervaka hans andning. Värdera hur svårt han faktiskt har det för varje stund. Tvinga i honom vätska och torka kräks. Varken han eller jag har sovit. Det har verkligen varit hjärtskärande att se sitt barn må så dåligt.

Igår började de att ljusna. Han orkar leka lite då och då, och han ler igen. Han är mer kontaktbar och den höga febern har börjat sjunka. Som jag har saknat hans glada ansikte och hans livliga energi. Trodde jag aldrig, men tar den energin alla gånger jämfört med de som varit nu.
Jag längtar efter att han ska bli helt sig själv igen och få må bra.

Ja vet att jag skrev "Bring it on" i förra inlägget, men det involverar inte minna barn!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det två veckor sedan vi kom hem till Sverige igen. Så här fint uppsvälld var magen efter resan hem. Magen sväller fortfarande om jag överanstänger mig. Men det krävs mycket mera nu. Och den blir inte häller riktigt såhär stor. Jag klarar av at...

Jag bara älskar dom dagar jag vaknar före alla andra och smiter ner till stranden för att se soluppgången. Där sitter jag helt ensam. Med tiden börjar stranden vakna till liv. Några enstaka joggare visar sig. En tjej gör morgon yoga en bit bort. Stä...

En del av vårat poolområde.... Underbart! Utöver staketet runt poolen så är området stängt så barn kan tryggt springa omkring. Lillen hittar nya vänner dagligen, inga spärrar alls. Han hälsar på nästan alla han möter. Framförallt tjejer. Lillan spe...

Min lycka lyser igenom masken. Här har jag precis överlevt en två dagars resa från min lilla byhåla till en ö utanför Afrikas kust. Med packning, rullstol, vagn, barnen och deras mormor. Resan har inte varit smärtfri direkt. Men jag har ändå kunnat ...

Jag läker fint. Det syns inte så bra på bilden men dom har gjort 4 håll i min navel. Troligtvis fanns det en hel del ärr vävnad ivägen. Så totalt 8 ingångar. Det är inte bara såren som läker fint. Jag har dessutom mycket mindre smärthöjningar. Jag k...