Direktlänk till inlägg 10 augusti 2021
Då var tiden kommen för nästkommande spruta. Fy faan så trött jag är på skiten nu. Ja, det kommer bli några gnälliga rader framöver.
Jag mådde inte bra innan och jag mår absolut inte bättre nu. Sköterskan märkte på mig att det börjar bli riktigt jobbigt. Hon kommer se till att jag får en kurator kontakt framöver. Inte för att hon kan förbättra min hälsa när det kommer till kroppen. Men mitt mentala mående kan nog behöva en kram eller två den också vid det här laget.
Ytterligare frustration uppstod då jag inte fått tid till alla utredningar än. Hon bad mig ringa och tjata på dom. Jag fråga vart jag ska ringa... Hon tyckte att det skulle vara lätt att lista ut. Men efter att det skickats remiss på remiss på remiss runt omkring så va det inte så lätt. Hon ringde hit och dit men lyckades inte klura ut de. Så hon ska fortsätta forska i vem som just nu har ansvar över min (brist på) vård. Så återkommer hon när hon vet mer. Är tacksam för att hon försöker ta tag i det åt mig. Ja orkar inte. Jag har ingen fokus kvar att lägga på något utöver dom dagliga måste:na.
Hon var snabbare än väntat, hon ringde upp nu. Tydligen så har remissen gått till Motala och där har allt stått helt stilla under hela sommaren. Dom trodde att nästa utredning kommer ske någon gång runt vecka 34-35. Bättre sent än aldrig. Skönt att ha någonting att gå efter ändå. Nu ska jag straxt bli avsläpt hemma av taxin. Då ska jag släppa in min svidande, smärtande kropp till soffan och bädda in mig med kuddar och filtar. Här ska vilas....