Jag kämpar som faan just nu med att hålla uppe iaf lite positivitet. Det gör så fruktansvärt ont och jag känner mig så slut i kroppen efter dom här 3 månaderna. Ja känner att jag inte orkar mer. Ja vill kasta in handduken.
Men det funkar inte riktigt så. Jag har inget val. Hur ont jag än har, hur slutkörd jag än är... Så måste jag stå ut. Jag kan inte be endon om en paus, den fortsätter att slita mig sönder och samman vad jag än gör. Det tar så hårt på mig nu. Ja vill inte mer. Jag vill vara frisk.

Frisk kommer jag aldrig att bli *tragiskt*. Men om några veckor borde blödningen sluta. Efter det finns det iaf chans att smärtorna lägger sig och jag kan leva som jag brukar igen. Jag måste fokusera på att jag faktiskt nått toppen på smärtberget nu. Och att det nu bara är nedförsbacke kvar. Men ja tappar lätt fokus. Jag mår så dåligt just nu.

Dagens ros går iaf till Hanna (sjuksköterska) som satt brevid mig under hela smärtattacken jag hade imorse. Hon stannade inte bara tills smärtlindrinhen kom utan också tills den gett effekt. Uppskattade verkligen det! Jag känner mig ofta så ensam när det kommer till smärtorna. Inte heller kan man få besök i dessa Corona tider. Är väldigt tacksam över att slippa va själv. Det ger iaf lite energi

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det två veckor sedan vi kom hem till Sverige igen. Så här fint uppsvälld var magen efter resan hem. Magen sväller fortfarande om jag överanstänger mig. Men det krävs mycket mera nu. Och den blir inte häller riktigt såhär stor. Jag klarar av at...

Jag bara älskar dom dagar jag vaknar före alla andra och smiter ner till stranden för att se soluppgången. Där sitter jag helt ensam. Med tiden börjar stranden vakna till liv. Några enstaka joggare visar sig. En tjej gör morgon yoga en bit bort. Stä...

En del av vårat poolområde.... Underbart! Utöver staketet runt poolen så är området stängt så barn kan tryggt springa omkring. Lillen hittar nya vänner dagligen, inga spärrar alls. Han hälsar på nästan alla han möter. Framförallt tjejer. Lillan spe...

Min lycka lyser igenom masken. Här har jag precis överlevt en två dagars resa från min lilla byhåla till en ö utanför Afrikas kust. Med packning, rullstol, vagn, barnen och deras mormor. Resan har inte varit smärtfri direkt. Men jag har ändå kunnat ...

Jag läker fint. Det syns inte så bra på bilden men dom har gjort 4 håll i min navel. Troligtvis fanns det en hel del ärr vävnad ivägen. Så totalt 8 ingångar. Det är inte bara såren som läker fint. Jag har dessutom mycket mindre smärthöjningar. Jag k...