Jag kämpar som faan just nu med att hålla uppe iaf lite positivitet. Det gör så fruktansvärt ont och jag känner mig så slut i kroppen efter dom här 3 månaderna. Ja känner att jag inte orkar mer. Ja vill kasta in handduken.
Men det funkar inte riktigt så. Jag har inget val. Hur ont jag än har, hur slutkörd jag än är... Så måste jag stå ut. Jag kan inte be endon om en paus, den fortsätter att slita mig sönder och samman vad jag än gör. Det tar så hårt på mig nu. Ja vill inte mer. Jag vill vara frisk.

Frisk kommer jag aldrig att bli *tragiskt*. Men om några veckor borde blödningen sluta. Efter det finns det iaf chans att smärtorna lägger sig och jag kan leva som jag brukar igen. Jag måste fokusera på att jag faktiskt nått toppen på smärtberget nu. Och att det nu bara är nedförsbacke kvar. Men ja tappar lätt fokus. Jag mår så dåligt just nu.

Dagens ros går iaf till Hanna (sjuksköterska) som satt brevid mig under hela smärtattacken jag hade imorse. Hon stannade inte bara tills smärtlindrinhen kom utan också tills den gett effekt. Uppskattade verkligen det! Jag känner mig ofta så ensam när det kommer till smärtorna. Inte heller kan man få besök i dessa Corona tider. Är väldigt tacksam över att slippa va själv. Det ger iaf lite energi

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om 2 dagar har vi bott här i en hel månad. Tyvärr har det inte blivit ett hem ännu. Det är bara en lägenhet. I en vecka till kommer det vara kaos. Nästa vecka ska alla golv förutom vardagsrummet poleras. Så alla möbler är nu ihoptryckta i vardagsrum...

  Ibland blir inte livet som man tänkt sig. Jag hade aldrig trott att den här dagen skulle komma. Men igår skrevs skillsmässopappren på. Efter 16 år går vi skilda vägar. De gör ont, riktigt ont. Kommer hjärtat någonsin kunna läka... Känns som h...

Just nu tänker jag extremt mycket på just den här dagen för 20år sedan. Det tog så många år för mig att bara fungera efter den olyckan. Jag har ju kommit så långt. Men nu känns det som att jag börjar om från noll igen. I början av Juli, för lite ö...

Länge sedan jag skrev av mig. Vad har hänt? Det har jag inte ork med att förklara. Men jag har iaf haft en skapligt bra period efter operationen (tog bort livmoder och äggstockar). Men senare månaderna har varit jobbiga. Jag får smärtattacker stup...

Nu är det två veckor sedan vi kom hem till Sverige igen. Så här fint uppsvälld var magen efter resan hem. Magen sväller fortfarande om jag överanstänger mig. Men det krävs mycket mera nu. Och den blir inte häller riktigt såhär stor. Jag klarar av at...