Direktlänk till inlägg 8 september 2016
Rolig bild även för mig...men igentligen är det ett helvete. Att ha tusen tankar i huvudet samtidigt som det inte går att hålla kvar en ända. Det går ofta att starta åt min tanke gång och det är även så jag handskas med det hela....tar det med ro. Men efter att jag ändrat om bland medicinerna (för endometriosen) så har min ADD blossat upp något extremt på kort tid. Jag är överallt och ingenstans på samma gång. Jag kan inte få de mest simpla saker att fungera som det ska. Jag är extremt stressad invändigt och är ofta gråtfärdig på grund av att jag inte hänger med i mina egna tankar. Jag kan ha hjärtklappning av att bara ta det lungt. För det finns inget lungt i mitt huvud. Jag får ingen paus, ja får panik....ja står inte ut!
Jag har kontaktat psykiatrin ihop om att kunna påbörja medicinering för att stabilisera mig en aning. Idag fick jag äntligen ett svar om att ja ska få komma dit och diskutera det hela. Men det är en hel månad kvar tills dess. Och då skulle dom skyndat på de hela. Jag som innan var nojig över att behöva vänta över helgen...
Nu gäller det att kämpa för att få vardagarna att fungera....Hey macarena!