Idag har jag försökt att tänka....men har inte komit någon stanns.

Låter precis som vanligt när det gäller mig, ja vet =)

Men idag har det varit tuft.

Jag har haft väldigt ont under hela dagen idag.

Som tur är så har Lillan kunnat vara på dagis under dagen så hon inte har behövt ha tråkigt.

Det här är sista veckan som hon är på dagis, den kommer hon vara hemma med mig 100%.

Jag ser verkligen fram emot att aldrig behöva lämna bort henne.

Men efter en dag som idag då jag bara legat i soffan börjar jag bli orolig.

Jag kommer med all säkerhet ha dåliga dagar framöver antagligen henom hela mit liv.

Någon dag här och var fungerar ju, men skulle jag ha så här ont som jag har haft idag, en längre tid... Vad gör jag då?

För mig är det inte ok att honska behöva roa sig själv och se mamma ha ont hela tiden.

Hon är för liten för att förstå varför mamma inte orkar leka.

Hon ska inte behöva växa upp och oroa sig över hur jag mår.

Jag vill vara en glad och lekfull mamma alla dagar alltid!

Så hur ska jag lyckas få de att ske..?

Det är hit mina tankar har kommit idag...men än så länge har jag inte hittat någon större plan.

Skulle behöva att större "nät" runtomkring mig känner jag, men det är lättare sagt än gjort.

Den här biten kräver mera tanke tid innan jag kommer någon vart...

Men imorgon tas det tag md andra bitar!

Jag ska till försäkringskassan och få dom att ändra sitt beslut ang min inkomst.

Som svar på mitt avslag dtod det att jag är berättigad bidraget så som min situation ser ut. Men eftersom att jag har kontakt med sjukgymnaster och läkare så kanske jag blir frisk om ett år.

Vet inte om jag ska skratta eller gråta åt helvetet.

Jag har haft konstant smärta i snart 8år.

Om dom tror jag är frisk inom ett år så vill jag gärna ta del i hur dom tror att de ska ske!

Vem faan vill leva som jag gör ifall man bara kan bli frisk så där på ett år?

Ibland önskar jag att jag kunde få dom att förstå hur det är att leva ett liv med smärta och utan några rättigheter.....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det två veckor sedan vi kom hem till Sverige igen. Så här fint uppsvälld var magen efter resan hem. Magen sväller fortfarande om jag överanstänger mig. Men det krävs mycket mera nu. Och den blir inte häller riktigt såhär stor. Jag klarar av at...

Jag bara älskar dom dagar jag vaknar före alla andra och smiter ner till stranden för att se soluppgången. Där sitter jag helt ensam. Med tiden börjar stranden vakna till liv. Några enstaka joggare visar sig. En tjej gör morgon yoga en bit bort. Stä...

En del av vårat poolområde.... Underbart! Utöver staketet runt poolen så är området stängt så barn kan tryggt springa omkring. Lillen hittar nya vänner dagligen, inga spärrar alls. Han hälsar på nästan alla han möter. Framförallt tjejer. Lillan spe...

Min lycka lyser igenom masken. Här har jag precis överlevt en två dagars resa från min lilla byhåla till en ö utanför Afrikas kust. Med packning, rullstol, vagn, barnen och deras mormor. Resan har inte varit smärtfri direkt. Men jag har ändå kunnat ...

Jag läker fint. Det syns inte så bra på bilden men dom har gjort 4 håll i min navel. Troligtvis fanns det en hel del ärr vävnad ivägen. Så totalt 8 ingångar. Det är inte bara såren som läker fint. Jag har dessutom mycket mindre smärthöjningar. Jag k...