Nu är det två veckor sedan vi kom hem till Sverige igen. Så här fint uppsvälld var magen efter resan hem. Magen sväller fortfarande om jag överanstänger mig. Men det krävs mycket mera nu. Och den blir inte häller riktigt såhär stor. Jag klarar av att gå och hålla mig på fötter mycket längre. Jag kan tom gå i rask takt ett tag! Är verkligen super nöjd över resultatet efter operationen. Jag mår så väldigt mycket bättre.

Idag åkte jag själv till stan och träffade Mickis och hennes små sötnosar. Var underbart att ha fokus över till dom, och inte bara kämpa med att fokusera på mig själv som det varit innan. Smärtorna har ändrat karaktär. Drömmen hade ju varit att smärtan försvunnit helt efter operationen. Men så blåögd är dumt att vara. Jag är mer än nöjd över hur det är just nu. Jag får ont men kan fortsätta gå/stå ett tag till. Jag faller inte ihop på samma sätt. Jag älskar att jag kan hämta saker själv, även till andra, vara mer självständig, leka med barnen. Livet börjar verkligen vara vackert igen.

Jag må sakna en massa saker på Fuerteventura. Men jag mår verkligen bra hemma. Den underbart vackra naturen som vi faktiskt har, är balsam för själen. Att få hålla om min älskade man om nätterna igen är ovärderligt. Nu börjar vardagen igen och jag är ivrig över att börja ta tag i en massa saker. Städa och tvätta är extremt tillfredsställande. Vi får tänka till lite för att fixa så jag kan göra saker utan att behöva böja mig. Men förhoppningsvis kan jag snart få börja anstränga bålen mera. Då är det mycket som lättar. Jag kan då ta hand om Plutten bättre. Jag kan börja träna *längtar*. Känner mig verkligen övertaggad över allt jag nu kan och snart kommer att kunna. Är så otroligt ivrig över livet!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om 2 dagar har vi bott här i en hel månad. Tyvärr har det inte blivit ett hem ännu. Det är bara en lägenhet. I en vecka till kommer det vara kaos. Nästa vecka ska alla golv förutom vardagsrummet poleras. Så alla möbler är nu ihoptryckta i vardagsrum...

  Ibland blir inte livet som man tänkt sig. Jag hade aldrig trott att den här dagen skulle komma. Men igår skrevs skillsmässopappren på. Efter 16 år går vi skilda vägar. De gör ont, riktigt ont. Kommer hjärtat någonsin kunna läka... Känns som h...

Just nu tänker jag extremt mycket på just den här dagen för 20år sedan. Det tog så många år för mig att bara fungera efter den olyckan. Jag har ju kommit så långt. Men nu känns det som att jag börjar om från noll igen. I början av Juli, för lite ö...

Länge sedan jag skrev av mig. Vad har hänt? Det har jag inte ork med att förklara. Men jag har iaf haft en skapligt bra period efter operationen (tog bort livmoder och äggstockar). Men senare månaderna har varit jobbiga. Jag får smärtattacker stup...

Jag bara älskar dom dagar jag vaknar före alla andra och smiter ner till stranden för att se soluppgången. Där sitter jag helt ensam. Med tiden börjar stranden vakna till liv. Några enstaka joggare visar sig. En tjej gör morgon yoga en bit bort. Stä...