My Belly Bitch

Direktlänk till inlägg 14 juni 2020

Förgiftningen

Av jodi - 14 juni 2020 22:36

Fortsättningen efter att vi fått vårat lilla mirakel:

Jag måste nog börja med att säga att Lillen kom ut med kejsarsnitt eftersom att han låg i säte. Kan också tillägga att jag hade värkar (täta och kraftiga) i 12 dagar innan snittet. Totalt slut i kroppen!

När vi kom hem från sjukhuset kände jag mig självklart trött, mörbultad och hade ont i magen. Vilken inte va så konstigt. Hade ju inte förväntat mig att må på topp efter ett kejsarsnitt direkt. Men istället för att bli bättre och bättre så mådde jag sämre och sämre. Tillslut låg jag och grät o skakade i soffan för att jag mådde så dåligt. Vi åkte till vårdcentralen för jag misstänkte urinvägsinfektion. När vi kom dit blev det full fart på personalen. Jag kom snabbt in på ett rum och det tog inte lång tid innan dom tillkallade ambulans. Jag visste inte vad felet var. Men läkaren insåg att det var blodförgiftning och berättade för min man vid sidan av så han förstod vad som hände. Hade ju även bägge barnen med oss. Väl på sjukhuset fick även jag veta att det var blodförgiftning och att jag skulle få behandling. Jag och Lillen fick flytta in på sjukhuset ett tag till. Ingen rolig start för honom inte. Jag var för dålig för att ta hand om honom själv så mormor var snäll och bodde med oss. Mina värden var skyhöga och kontrollerna var inte på topp. Efter 4 dagar började det tillslut vända och gå åt rätt håll. Då fick jag åka hem och fortsätta behandlingen där. Det var inte fören då jag insåg hur farligt nära döden jag varit. Jag hade inte förstått de innan. Det tog lång tid innan jag mådde bra igen. Det blev några turer fram och tillbaka. Men nu är det bara ett minne blott. Jag är väldigt glad över att jag inte förstod allvaret just då. Det hade nog stressat upp mig massor med tanke på att jag nu hade två barn att ta hand om. Men jag förstår nu varför min man och sköterskorna var irriterade på mig när jag ville upp o röra mig, vänta med medicin pga amning, mm. :D
Lätt o va efterklok ;). Men jag är en seg jävel o jag lever. Slutet gott!

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av jodi - Fredag 25 april 11:32


Om 2 dagar har vi bott här i en hel månad. Tyvärr har det inte blivit ett hem ännu. Det är bara en lägenhet. I en vecka till kommer det vara kaos. Nästa vecka ska alla golv förutom vardagsrummet poleras. Så alla möbler är nu ihoptryckta i vardagsrum...

Av jodi - Onsdag 19 feb 21:32


  Ibland blir inte livet som man tänkt sig. Jag hade aldrig trott att den här dagen skulle komma. Men igår skrevs skillsmässopappren på. Efter 16 år går vi skilda vägar. De gör ont, riktigt ont. Kommer hjärtat någonsin kunna läka... Känns som h...

Av jodi - 7 augusti 2024 17:58


Just nu tänker jag extremt mycket på just den här dagen för 20år sedan. Det tog så många år för mig att bara fungera efter den olyckan. Jag har ju kommit så långt. Men nu känns det som att jag börjar om från noll igen. I början av Juli, för lite ö...

Av jodi - 21 maj 2024 15:02


Länge sedan jag skrev av mig. Vad har hänt? Det har jag inte ork med att förklara. Men jag har iaf haft en skapligt bra period efter operationen (tog bort livmoder och äggstockar). Men senare månaderna har varit jobbiga. Jag får smärtattacker stup...

Av jodi - 27 maj 2022 23:42


Nu är det två veckor sedan vi kom hem till Sverige igen. Så här fint uppsvälld var magen efter resan hem. Magen sväller fortfarande om jag överanstänger mig. Men det krävs mycket mera nu. Och den blir inte häller riktigt såhär stor. Jag klarar av at...

Presentation


Jag lever ett helt underbart liv. Fyllt av kärlek!
Men... Jag lever samtidigt ett plågat liv med svåra smärtor. Jag har Endometrios (bland annat). En aggressiv form som tagit över min kropp.
*My Belly Bitch* är alltså monstret i min mage.

Fråga mig

3 besvarade frågor

Senaste inläggen

Kategorier

Lämna fotspår

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards