Jag har fått denna fina bukett från goa vänner som kom för att hälsa på idag. Med hjälp av min mans starka armar lyckades jag följa med ut på en utflykt till skateparken/lekplatsen med barnen. Så skönt o komma ut! Men även om jag blir körd i rulliz så tar det väldigt mycket på mina krafter. Vi tog oss hem för att njuta av en fruktansvärt god kaka som Anna bakat *dreglar än*. Sen kracha jag i soffan med värme dynan, helt slut. Men de har varit en bra dag. Ja blir hela tiden bättre.

Igår kom storebror och brorsdotter på besök, och även dom kom med vackra blommor. Brorsan lagade även mat och styrde med disk o allt där till. Är så tacksam! Perfekt timing också eftersom att min kära man va iväg på dan. De ja inte var berädd på var att pappa och Helena också dök upp. Blev så glad! Dom hade med sig goda bullar ^^. Ja blir så glad över att känna att alla finns där för mig. De gör mig lugn och avslappnad. Vilket leder till att jag läker fortare och orkar träna mera. Även förra veckan fick jag hjälpande besök när min man jobbade. Då kom mor, lillebror och deras respektive på besök över dagen. Välbehövlig hjälp.

Nu behöver jag inte fullt så mycke hjälp längre. Ja orkar lite mer och kan fixa med små grejer. Min man är helt underbar som ser till att allt går runt och förbereder så att jag har de ja behöver. Utan honom kan jag inte ens tänka mig hur allt skulle gå till. Han är så stark, och då menar jag inte bara att han fysiskt lyfter mig när de behövs, utan mentalt. Det är långt ifrån lätt att leva med någon som har dom sjukdomar som jag har. Jag är fullt medveten om all press han har hängande på sina axlar... Bara för mig. Men han är stark och gör allt för mig. Och jag försöker göra allt jag kan för att lätta lite på all press han har. Genom att fortsätta vila och träna blir jag snart gående igen och han kan slappna av lite. De ger mig en "morot" att bli bra så fort som möjligt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om 2 dagar har vi bott här i en hel månad. Tyvärr har det inte blivit ett hem ännu. Det är bara en lägenhet. I en vecka till kommer det vara kaos. Nästa vecka ska alla golv förutom vardagsrummet poleras. Så alla möbler är nu ihoptryckta i vardagsrum...

  Ibland blir inte livet som man tänkt sig. Jag hade aldrig trott att den här dagen skulle komma. Men igår skrevs skillsmässopappren på. Efter 16 år går vi skilda vägar. De gör ont, riktigt ont. Kommer hjärtat någonsin kunna läka... Känns som h...

Just nu tänker jag extremt mycket på just den här dagen för 20år sedan. Det tog så många år för mig att bara fungera efter den olyckan. Jag har ju kommit så långt. Men nu känns det som att jag börjar om från noll igen. I början av Juli, för lite ö...

Länge sedan jag skrev av mig. Vad har hänt? Det har jag inte ork med att förklara. Men jag har iaf haft en skapligt bra period efter operationen (tog bort livmoder och äggstockar). Men senare månaderna har varit jobbiga. Jag får smärtattacker stup...

Nu är det två veckor sedan vi kom hem till Sverige igen. Så här fint uppsvälld var magen efter resan hem. Magen sväller fortfarande om jag överanstänger mig. Men det krävs mycket mera nu. Och den blir inte häller riktigt såhär stor. Jag klarar av at...