Direktlänk till inlägg 8 april 2015
Sedan jag kom hem från sjukhuset senaste gången har mina dagar varit tuffa. Smärtorna kommer utspridda över dagen och jag vet inte riktigt hur jag ska handskas med dom. Jag tänker ofta tanken att jag kanske måste åka in igen. Men jag är stolt över att jag klarar mig hemma med min familj. Dom ger mig så mycke kärlek och ork. Dom låter mig vila så mycke jag behöver och det blir en hel del just nu. Jag sover ca 15 timmar utspritt över dygnet just nu. Jag är extremt utmattad av både smärtor och mediciner. Några stunder om dagen orkar jag rulla runt i min lilla rullstol. Det ger mig så myckr frihet för smärtan ökar inte de minsta. De ända är att jag blir trött efteråt. Helt klart värt de!
Jobbigast är på kvällarna när mannen åkt till jobbet, Lillan har somnat och smärtan trycker på. Det är svårt att kontrollera smärtan på dagen....men på kvällen när jag är själv är det nästan omöjligt. Just ju är livet tuft men jag hoppas att det här smärtskovet är över snart.