Igår fortsatte endometriosen att jävlas med mig. Så jag packade med mig Lillan till min farmor och övernattade där. Då min älskade man jobbar kan de va skönt att Lillan har någon att leka med när ja ligger i soffan o ojar mig. Natten blev sömnlös men efter en liten powernap vid lunch fick jag kraft att orka med dagen iaf. Har haft mindre smärtor idag. Som tur e för jag har haft lite för mig. Lillan bakade (själv) en tårta till pappa som fyller år idag. "Inte kan man ha kalas för morfar utan tårta" mitt älskade barn. Hon hade även ritat en täckning och pärlat en pärlplatta åt honom. Men innan kalaset träffade jag mina goa endosystrar. Tycker vi ska ses oftare för vi har sååå mycke att prata om. Det kom även lite nya ansikten den här gången. Alltid kul...fast igentligen ska man väll säga välkommen till helvetet. Man vill ju aldrig att flera ska få skiten. Men det är kul att dom hittar gemenskap med oss andra. Under träffen fick jag leta mig runt efter ett eluttag. Utan värmedynan klarar jag mig inte länge....även om ja e bättre idag. Jag vajar mellan vas 6 och vas 8. Även om jag igentligen borde ligga stilla i soffan hemma så finns de vissa saker ja bara inte kan missa. Mina endosystrar och självklart pappas födelsedag. Soffan väntar ju så snällt på mig hemma ^^. Nu har jag längtat efter min man så jag ska tjåla lite med honom innan vi lägger oss. Imorgon blir det samtal till läkaren och se om ja kan få någon hjälp med den här förbannade smärtan som inte ger med sig...om ja nu lyckas få tag på henne.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om 2 dagar har vi bott här i en hel månad. Tyvärr har det inte blivit ett hem ännu. Det är bara en lägenhet. I en vecka till kommer det vara kaos. Nästa vecka ska alla golv förutom vardagsrummet poleras. Så alla möbler är nu ihoptryckta i vardagsrum...

  Ibland blir inte livet som man tänkt sig. Jag hade aldrig trott att den här dagen skulle komma. Men igår skrevs skillsmässopappren på. Efter 16 år går vi skilda vägar. De gör ont, riktigt ont. Kommer hjärtat någonsin kunna läka... Känns som h...

Just nu tänker jag extremt mycket på just den här dagen för 20år sedan. Det tog så många år för mig att bara fungera efter den olyckan. Jag har ju kommit så långt. Men nu känns det som att jag börjar om från noll igen. I början av Juli, för lite ö...

Länge sedan jag skrev av mig. Vad har hänt? Det har jag inte ork med att förklara. Men jag har iaf haft en skapligt bra period efter operationen (tog bort livmoder och äggstockar). Men senare månaderna har varit jobbiga. Jag får smärtattacker stup...

Nu är det två veckor sedan vi kom hem till Sverige igen. Så här fint uppsvälld var magen efter resan hem. Magen sväller fortfarande om jag överanstänger mig. Men det krävs mycket mera nu. Och den blir inte häller riktigt såhär stor. Jag klarar av at...