Direktlänk till inlägg 2 september 2013
Lillan sover och mannen är på jobbet. Första jobbdagen efter ledigheten. Här sitter jag i soffan för mig själv och försöker lista ut hur jag lyckas komma dit jag är idag. Jag har världens mest perfekta man. Utan honom har jag inte kommit långt här i livet. Och tillsammans har vi skapat ett mirakel. Min älskade lilla tös som inte är så liten lägre ^^ Jag hade aldrig trott att jag skulle få ett så underbart liv som jag har. Jag har börjat uppskatta mina nacksmärtor. Låter kanske konstigt men utan dom hade jag kanske aldrig träffat mitt livs kärlek. "efter regn kommer solsken". Nu sitter jag här och längtar tills min man kommer hem från jobbet. Och tills Lillan kommer o ger mig min morgon puss imorgonbitti :) Det spelar ingen roll hur många diagnoser jag har/kommer få, eller hur kraftiga smärtorna är/blir. Jag kommer alltid att vara lycklig så länge jag har min älskade familj nära mig <3