Direktlänk till inlägg 30 december 2017
Ja föll, ja blev känslokall...Men nu jävlar börjar ja resa mig igen.
Känslorna är lite upp och ner. Men Endometriosen börjar ändå bli hanterbar igen. Jag kan röra mig mycke mer hemma. Men har även börjat gå lite ute också. De känns...men smärtan går ändå att hantera ett tag. Jag håller smärtlindringen på en väldigt låg nivå och klarar smärtorna utan (inte jämt men ofta). Jag kan också dölja smärtorna för omgivningen igen, vilket jag har saknat. Jag kan nu säga att mitt värsta skov någonsin, har gått över. Jag har nu "bara" mina vanliga smärtor kvar. Självklart är jag fortfarande i behov av rullstolen om ja ska röra mig ute. Men ändå. Nu gäller de bara att bygga upp självförtroendet och ta de lungt med nacken..så kommer nog de här nya året börja bra. Hoppfull igen*