Direktlänk till inlägg 15 augusti 2017
Tvätta, Städa, Diska, Laga mat, Plocka och Fixa som en frisk människa?...NAE, inte ens nära! Idag har jag njutit av utsikten av "min" åker. Försökt sitta ute lite här o var. Jag är så jävla orkeslös. Känns som att Endometriosen växer...blöder, bildar cystor, sätter ihop mina organ, förstör allt i sin väg. En känsla som är väldigt svår att förklarar. Men även om det känns som att kroppen håller på att dö, så vet jag att det troligtvis bara beror på inställningen av nya behandlingen. Och att ja snart mår bättre igen. Jag har dagar eller stunder som är bättre. Då jag orkar röra mig lite o kanske tom va till någon nytta. Hoppas det snart återgår till mest ok tid, med inslag av några dagar eller stunder som är sämre ist. Är tacksam över att jag bor så fint som jag gör. Att kunna njuta även när smärtorna är närvarande....guld värt!